← Artiklar

Forskning & fakta

Barnen växer upp med mobilen i handen – hur påverkas de egentligen?

16 november 2026

Hur påverkas barns empati, relationer och trygghet när allt större delar av livet flyttar in i mobilen?

Mobiltelefoner och sociala medier har blivit en självklar del av barns och ungdomars vardag. Med några knapptryck kan de kommunicera med vänner, ta del av nyheter, titta på filmer och upptäcka nya intressen. Men den digitala världen innebär också risker. Barn kan möta innehåll och människor som de ännu inte har förutsättningar att hantera.

Frågan är inte längre bara hur mycket tid barn tillbringar framför en skärm, utan också vad de möter där och vad skärmanvändningen får ta tid ifrån.

När skärmen tar plats från verkliga möten

Barn behöver leka, röra på sig, umgås och upptäcka världen omkring sig. Det är genom vardagliga möten som de utvecklar sin förmåga att kommunicera, samarbeta, hantera konflikter och förstå andra människor.

När en stor del av fritiden tillbringas framför en skärm finns det en risk att andra viktiga aktiviteter får mindre utrymme. Mycket skärmanvändning har i forskning kopplats till bland annat sämre sömn och depressiva symtom. Folkhälsomyndigheten betonar därför vikten av balans mellan skärmtid, fysisk aktivitet, sömn och social gemenskap.

Kan mobilen påverka barns empati?

Empati handlar om att kunna förstå och leva sig in i hur andra människor känner. Förmågan utvecklas bland annat genom socialt samspel, där barn lär sig att tolka ansiktsuttryck, kroppsspråk, tonfall och känslomässiga reaktioner.

En norsk långtidsstudie från 2019 följde 960 barn från fyra års ålder. Forskarna fann samband mellan mer skärmtid i tidig ålder och en lägre förmåga att förstå andras känslor några år senare. Resultaten pekar på betydelsen av mänskliga möten under uppväxten.

Att lära sig se, lyssna och förstå andra människor är färdigheter som behöver få utrymme att utvecklas.

En digital värld som barn inte alltid är redo för

Internet ger tillgång till enorma mängder information och underhållning, men allt innehåll är inte lämpligt för barn. På sociala medier kan unga möta våld, hot, mobbning, sexuellt innehåll och destruktiva ideal.

Det som tidigare kanske bara förekom i vissa miljöer kan nu nå barn direkt genom deras mobiltelefoner. Upprepade möten med våldsamt eller kränkande innehåll kan dessutom bidra till att sådant framstår som mer normalt.

Det är därför viktigt att vuxna inte bara vet hur mycket tid barnen tillbringar på nätet, utan också intresserar sig för vad de faktiskt gör där.

Mobilen kan bli en väg in i droger och kriminalitet

En särskilt allvarlig utveckling är hur kriminella använder sociala medier för att komma i kontakt med barn och ungdomar.

Plattformar som Snapchat, TikTok och Instagram kan användas för att skapa de första kontakterna. Det kan handla om narkotikaförsäljning, erbjudanden om snabba pengar eller försök att locka in unga i kriminella uppdrag.

I oktober 2026 publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) en ny rapport om hur kriminella nätverk rekryterar barn och unga via digitala medier. Rapporten visar hur digitala plattformar används för att hitta, påverka och styra unga personer. Kontakten kan börja med ett meddelande eller ett erbjudande som verkar oskyldigt, men utvecklas till något betydligt allvarligare.

Barn kan lockas med pengar, uppmärksamhet och gemenskap. När de väl har accepterat ett uppdrag kan de utsättas för manipulation, hot och påtryckningar.

Det är viktigt att förstå att faror på internet inte bara finns bakom skärmen. Kontakter och händelser på nätet kan få konsekvenser i barn och ungdomars verkliga liv.

De vuxnas ansvar är viktigare än någonsin

Barn behöver vuxna som är närvarande, engagerade och intresserade av deras vardag – både på nätet och utanför det.

Det räcker inte att lämna över en mobiltelefon och hoppas att barnet själv ska kunna avgöra vad som är tryggt och lämpligt. Vi behöver prata om vad de ser, vilka de har kontakt med och hur de ska agera om någon försöker påverka eller utnyttja dem.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar bland annat att barn och unga får tydliga ramar för sin skärmanvändning och att vuxna hjälper dem att skapa balans i vardagen. Myndigheten rekommenderar också att vänta med egen smarttelefon till det år barnet fyller 13.

Minst lika viktigt är att vi vuxna föregår med gott exempel. Barn behöver uppleva att vi lägger undan telefonen, lyssnar och verkligen är närvarande.

Barn behöver mer än en uppkoppling

Barn behöver få utveckla sin empati, lära sig hantera grupptryck, förstå konsekvenser och våga säga nej till sådant som kan skada dem. De behöver också veta att det alltid finns en vuxen att vända sig till när något känns fel.

Vi kan inte skydda barn från allt de möter i den digitala världen, men vi kan ge dem kunskap, stöd och verktyg att hantera den.

Vi vuxna måste våga se vad barn möter – även bakom skärmen. För kunskap, närvaro och förebyggande arbete kan göra skillnad.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, PubMed, Onlinelibrary.wiley, Polisen, Brå