Narkotikan förstör vår miljö

Droger och miljön – narkotikans påverkan sträcker sig långt bortom människan

När vi pratar om droger handlar det ofta om hur de påverkar människans kropp, hjärna och hälsa. Men narkotika påverkar betydligt mer än den person som använder drogen. Bakom tillverkning och försäljning finns en omfattande verksamhet som också kan orsaka miljöförstöring, föroreningar, skogsskövling och exploatering av människor.

Narkotika produceras ofta långt från de platser där den säljs och används. På vägen passerar den genom flera länder och transportled, där kriminella nätverk tjänar stora pengar på handeln. Samtidigt drabbas både människor och natur i de områden där drogerna framställs.

Kokainproduktion leder till miljöförstöring

Kokain framställs från kokabuskens blad och produktionen är framför allt koncentrerad till Sydamerika, däribland Colombia, Peru och Bolivia.

Odling av kokabuskar och den verksamhet som omger kokainproduktionen kan bidra till att skogar skövlas och naturliga livsmiljöer förstörs. När skog huggs ner för att ge plats åt odlingar, vägar och produktionsplatser förlorar djur och växter sina livsmiljöer. Det kan också hota den biologiska mångfalden och påverka känsliga ekosystem i Amazonasområdet.

Skogarna i Amazonas är viktiga för hela planeten. De lagrar stora mängder kol, påverkar klimatet och spelar en viktig roll i vattnets kretslopp. När skogarna förstörs påverkas därför inte bara den lokala naturen utan även miljön i ett större perspektiv.

Giftiga kemikalier förorenar mark och vatten

Kokainframställning kräver stora mängder kemikalier. Bland annat används bensin, lösningsmedel, syror och andra kemiska ämnen för att utvinna och bearbeta kokain ur kokabladen.

Tillverkningen ger upphov till stora mängder kemiskt avfall. En del av avfallet dumpas direkt i naturen, exempelvis i floder och vattendrag. Det kan förorena vatten och mark och skada växter, djur och människor som är beroende av dessa naturresurser.

Enligt FN kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC) krävs bland annat hundratals liter bensin för att framställa ett kilo kokain. Även andra kemikalier används under produktionen, vilket innebär en betydande belastning på miljön.

Människor utnyttjas i narkotikaproduktionen

Miljöförstöringen är bara en del av konsekvenserna. Bakom narkotikaproduktionen finns också människor som utnyttjas och utsätts för stora faror.

I områden där narkotika odlas och framställs kan fattiga människor tvingas arbeta under hot och svåra förhållanden. De kan utsättas för våld, arbeta utan tillräcklig säkerhet och komma i direkt kontakt med giftiga kemikalier som kan skada deras hälsa.

Även narkotikasmuggling innebär stora risker. Människor kan exempelvis tvingas eller övertalas att transportera narkotika över landsgränser, ibland genom att svälja förpackningar med droger. Om en sådan förpackning går sönder kan det leda till en allvarlig förgiftning och vara livshotande.

Narkotikahandeln göder organiserad brottslighet

Den internationella narkotikahandeln kontrolleras till stor del av kriminella nätverk som tjänar enorma summor pengar på produktion, smuggling och försäljning.

För att skydda sina verksamheter använder kriminella grupper hot, våld, mutor och korruption. Människor i utsatta områden riskerar att dras in i verksamheten, och både lokalsamhällen och samhällsinstitutioner kan påverkas.

I länder som Colombia har narkotikahandeln under lång tid varit kopplad till väpnade konflikter och organiserat våld. Inkomsterna från handeln kan användas för att finansiera kriminella grupper, köpa vapen och upprätthålla deras makt.

Narkotikahandelns konsekvenser stannar alltså inte vid själva drogen. Pengarna kan bidra till fortsatt våld, otrygghet och exploatering av människor.

Tillverkning av syntetiska droger skadar också miljön

Det är inte bara växtbaserade droger som påverkar miljön. Även syntetiska droger som amfetamin och MDMA (ecstasy) kan orsaka betydande miljöskador.

Dessa droger framställs i olagliga laboratorier där olika kemikalier används i tillverkningsprocessen. När produktionen är klar återstår stora mängder giftigt kemiskt avfall.

Enligt Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA) kan tillverkningen av ett kilo amfetamin ge upphov till ungefär 19–39 kilo kemiskt avfall. För andra syntetiska droger kan mängderna vara ännu större.

Avfallet dumpas ibland i naturen, på marken eller i vattendrag. Det kan leda till föroreningar som påverkar både människor, djur och växter. I vissa fall kan kemikalierna finnas kvar i vatten och bottensediment även efter att ett område har sanerats.

Nederländerna och Belgien är exempel på länder där olaglig tillverkning av syntetiska droger har upptäckts i stor omfattning. Miljöproblemen är dock inte begränsade till dessa länder, utan kan uppstå överallt där olaglig narkotikaproduktion förekommer.

Drogernas konsekvenser drabbar fler än användaren

Narkotika påverkar alltså betydligt fler än den person som använder drogen. Bakom varje led i narkotikahandeln kan det finnas människor som utnyttjas, familjer som drabbas, samhällen som utsätts för våld och naturmiljöer som förstörs.

Från skövling av regnskog och förorenade vattendrag till kemiskt avfall och organiserad brottslighet är konsekvenserna omfattande.

Drogernas påverkan stannar inte hos den som tar dem. Den sträcker sig långt bortom individen och lämnar spår i både människors liv, samhället och vår miljö.

Källor: www.euda.europa.eu, www.euda.europa.eu

UNODC – Environmental impact of cocaine production

UNODC – Drug cultivation and deforestation in the Amazon Basin